Gå till innehåll
Moi Store

Hyra eller köpa varuautomat — vem betalar vad

Hyra, köpa eller tjänstemodell: skillnaderna, alla kostnadsposter och vad ni bör fråga i anbudet. I tjänstemodellen betalar arbetsplatsen inte för skåpet.

Nästan alla som ska skaffa en varuautomat ställer frågan på samma sätt: ska vi hyra eller köpa? Det finns ett tredje svar som sällan syns i jämförelserna, och det är ofta det som passar en arbetsplats bäst. Den här sidan går igenom alla tre, vem som betalar vad i varje modell, och vad ni bör fråga innan ni skriver under — hos oss och hos alla andra.

Tre modeller — och vem som betalar vad

Det mesta av förvirringen kring pris kommer av att modellerna blandas samman. Frågan är inte bara vad ett skåp kostar, utan vem som betalar för vad.

Köpa

Skåpet är ert. Ni ansvarar själva för inköp, påfyllning, rengöring och svinn. Utöver maskinpriset tillkommer en månadsavgift för systemet bakom skåpet.

Hyra

Ni betalar en månadsavgift för maskinen, men sortiment och påfyllning är fortfarande ert ansvar om inget annat avtalas. Månadsavgiften för systemet gäller även här.

Tjänstemodell

Arbetsplatsen betalar inte för skåpet. Priset för Moi Stores servicekoncept börjar på 0 €/månad — vi ställer skåpet, fyller det och sköter underhållet, och omsättningen uppstår genom de produkter som säljs.

Systemet bakom skåpet är det som gör det smart: lagersaldon på distans, prissättning och prissänkningar, bäst före-datum, försäljningsrapporter och integration mot era egna system. Det debiteras månadsvis även när skåpet är köpt — och det är just den posten som saknas i många anbud.

När lönar det sig att hyra

  • Ni vill bestämma sortimentet själva men inte binda kapital i en maskin.
  • Behovet är tidsbegränsat: en byggarbetsplats, ett projektkontor, en säsong.
  • Ni vill testa ett läge innan ni bestämmer er för fler skåp.
  • Ni har redan personal som ändå rör sig i lokalen och kan fylla på.

När lönar det sig att köpa

  • Ni vill driva försäljningen själva och behålla marginalen på produkterna.
  • Ni har redan inköpsavtal och logistik — då är skåpet bara ännu en säljpunkt i en kedja som redan fungerar.
  • Ni planerar flera skåp på flera adresser och vill äga utrustningen.
  • Ni är operatör och detta är er affär, inte er personalförmån.

"Fri installation" — vad det betyder

Uttrycket dyker upp i nästan varje svensk annons i den här branschen, och det är värt att veta vad det faktiskt beskriver. Fri installation betyder att skåpet placeras hos er utan att ni betalar för utrustningen — leverantören äger skåpet, fyller det och tar marginalen på det som säljs. Ni betalar ingen månadsavgift och ni får ingen andel av försäljningen.

Det är alltså inte en rabatt, det är en annan affär. Modellen passar när ni vill ha tjänsten och inte bryr er om marginalen. Vill ni ha marginalen ska ni inte leta efter fri installation — då ska ni hyra eller köpa skåpet, och räkna med arbetet som följer med.

När tjänstemodellen är det enkla svaret

Om målet är att det ska finnas mat på plats — inte att driva en butik — är tjänstemodellen den kortaste vägen dit. Arbetsplatsen betalar inte för skåpet, behöver inte beställa, bevaka lagersaldon eller hantera svinn, och ingen intern person får en ny uppgift på sitt bord.

Det är också den modell där ni inte behöver ha rätt i era antaganden. Vilket sortiment som faktiskt säljer på just er arbetsplats vet ingen i förväg; i tjänstemodellen är det vårt problem att lista ut det, inte ert.

Begär ett förslag för er arbetsplats

Vad kostnaden består av om skåpet är ert

Väljer ni att köpa eller hyra är maskinpriset bara en rad. Bygg er egen kalkyl på de här:

  • Skåpet: köp, hyra eller leasing. Ett kylt skåp prissätts inte som en snacksautomat.
  • Månadsavgiften för systemet — även för ett köpt skåp.
  • Varor och era inköpsvillkor. Färskvara har kortare hållbarhet och andra leverantörer än chips och flaskor.
  • Svinn. Färskvara som inte säljs i tid är en kostnad, och hur väl ni styr den avgör om färskvaran är er fördel eller ert problem.
  • Transport och er egen arbetstid: rutten, bränslet, lastningen.
  • Kortavgifter på varje försäljning.
  • El — och om lokalen eller ni står för den.
  • Eventuell platsavgift eller omsättningsandel till fastigheten.
  • Rengöring, service och enstaka reparationer.

Två rader glöms oftast bort i den första kalkylen: svinnet och månadsavgiften för systemet. Båda återkommer varje månad.

Vad ni bör fråga i anbudet

Den här listan fungerar mot alla leverantörer, oss inkluderade. Om någon punkt står öppen i anbudet — fråga separat innan ni skriver under.

  • Vad debiteras månadsvis utöver maskinen, och vad täcker det?
  • Vem äger skåpet, och vad händer när avtalet löper ut?
  • Vem fyller på, hur ofta, och vem bestämmer sortimentet?
  • Vem bär svinnet, och får en vara som närmar sig datum prissättas ner?
  • Vem betalar elen, och behövs något mer än eluttag och nätanslutning?
  • Vad omfattar servicen och med vilken svarstid — och vad gäller om skåpet slutar kyla?
  • Vilka rapporter får ni, och kommer ni åt data via ett gränssnitt?
  • Vilka betalsätt stöder skåpet?
  • Vad händer vid en felaktig debitering: vem utreder den och med vilka uppgifter?

Den sista punkten är värd att ställa noga. Hos oss finns ett eget formulär för det, där skåp, datum och klockslag samlas in — med de uppgifterna utreds köpet utan fler frågor.

Vad priset inte visar

Det billigaste anbudet är inte den billigaste lösningen om ett tomt skåp är det billigaste skåpet. Tre kostnader syns inte i prislappen: svinnet, er egen arbetstid och den förlorade försäljningen. Ett skåp som står tomt just vid lunch kostar lika mycket som ett fullt, men drar in ingenting.

Därför räknas lagersaldo på distans in i priset: när skåpet själv berättar vad det har kvar hamnar påfyllningen i rätt ögonblick.

Vanliga frågor

Vad kostar det att hyra en varuautomat?
Vi publicerar ingen prislista, eftersom en siffra från ett annat objekt vilseleder: maskinpriser, sortiment, antal skåp och förväntad försäljning skiljer sig åt. Vad vi kan ge är alla kostnadsposter att bygga er egen kalkyl på, och en beräkning för just era lokaler.
Är det bättre att hyra eller köpa?
Det beror på om ni vill sköta sortimentet själva. Vill ni det passar köp eller hyra — då ansvarar ni för inköp, påfyllning och svinn, och utöver maskinen tillkommer månadsavgiften för systemet. Vill ni bara att det ska finnas mat på plats är tjänstemodellen enklare: arbetsplatsen betalar inte för skåpet.
Vad är månadsavgiften för systemet och gäller den även ett köpt skåp?
Ja, den gäller även ett köpt skåp. Den täcker systemet bakom skåpet: lagersaldon på distans, prissättning och prissänkningar, bäst före-datum, försäljningsrapporter och integration mot egna system. Det är den delen som gör skåpet smart i stället för bara låst.
Hur börjar priset på 0 €/månad — vad är fångsten?
Ingen fångst, men det gäller en bestämd modell: i tjänstemodellen står Moi Store för skåpet, sortimentet, påfyllningen och underhållet, och omsättningen uppstår genom de produkter som säljs. Arbetsplatsen betalar alltså inte för skåpet. Vilken modell som passer beror på antalet användare och förväntad försäljning, så vi räknar på objektet innan vi föreslår något.
Kan vi börja med ett skåp och utöka sedan?
Ja, och det är oftast det förnuftiga. Det första sortimentet är alltid en gissning; efter ett par månader finns det försäljningsdata och då vet man om ett andra skåp behövs och vilken temperatur det ska ha.